Språklåten

"Godmorgon ungar, dags att gå upp”, ropar pappa varje morgon, men hallå, varför säger han så? Min säng är minst en halvmeter hög, så då borde han väl säga gå ner, inte gå upp? Sen säger han att mamma ligger och drar sig, exakt var nånstans drar hon sig då? Om han skulle säga som det är, skulle det vara lättare för mig att förstå. Sen säger han att farmor fyller år idag och att jag får hoppa över fotbollen, men när jag försöker blir han jättearg! För bollen ligger i köket och jag får till ett jätte-super-hopp och jag slår nästan till en kaffekopp. "Det var nära ögat", säger mamma, men vad då? Vems öga menar hon då? Sen i skolan pekar fröken på en stol och säger: ”Vem sitter där?” ”Ingen”, svarar jag förvånat, men Molly säger: ”Per”. Men är han osynlig eller vad då? Hur ska jag kunna förstå? "Kan vi leka idag?" frågar Viggo efter skolan – ja vi kunde ju leka igår, så jag tror säkert att vi kan idag också. Vi leker ju alltid så bra vi två. Nu ska jag åka till farmor i Farsta Strand ... ... som bjuder på tårta och säger att mamma har bränt ut sig, men det luktar inte bränt eller så. Och om mamma har gått in i väggen som de säger, borde inte hennes panna vara blå? Hur ska jag kunna förstå? ”Det är bara ryggskott”. Hjälp, nån har skjutit min mor? ”Vill du ha mera kaffe, mamma?” ”Tack, det är bra för mig.” ”Tack det är bra för mig” – betyder det ja eller nej? Sen säger farmor att mjölken har gått ut, men att den står på bordet ser vi båda två. Kära lilla farmor, mjölk kan inte gå.